Nu har jag fått en hel del frågor angående Richard; varför jag inte skriver om honom på bloggen, om vi har gjort slut, om hur ofta vi umgås, hur han ser ut, om jag kan lägga in bilder på honom, hur vi träffades osv.

Så nu tänkte jag att jag skulle slå mig ner, skriva om min och min underbara pojkväns resa tillsammans, haha!
Richard är en kille som gick ett år över mig i gymnasiet, jag la märke till han och hans gäng ganska direkt då jag började ettan. Men jag var en tjej som verkligen inte ville ha pojkvän då jag hade blivit bortskrämd av alla dessa fruktansvärda, avundsjuka, jobbiga flickvänner som alla tjejer visade sig vara efter att de hade fått pojkvänner. Jag kände att detta verkligen inte var någonting för mig. Men när vi sedan började få närmare kontakt med varandra, och jag kände att jag började få djupare känslor för honom så fegade jag ur och stötte bort honom, detta var för över ett år sedan nu. Men det var inte så seriöst ändå, han var kär i typ 3 tjejer samtidigt :P Så jag använde en av dem som täckmantel för att "komma undan" trots att det egentligen var den exakta motsatsen till vad jag ville egentligen. Det enda jag ville var att överkomma min rädsla och få vara tillsammans med honom, att få tillbringa varje liten sekund i hans famn. En tid gick och på något mirakulöst sätt som jag faktiskt inte riktigt kommer ihåg hur det gick till, så började vi umgås ganska mycket igen. Denna gång fegade jag inte ur, och det ledde till vart vi är idag. Vi har varit tillsammans i 2 ½ månad ungefär, och jag har nog varit kär i sisådär 5 månader. Med tanke på att han jobbar och jag pluggar har vi tyvärr inte tid att ses så ofta som många andra par kanske har. Men det tycker jag bara är positivt. Jag bygger upp en längtan efter att få vara med honom mellan varje gång att jag inte kan slita mig ifrån honom då vi ses, och varje dag tillsammans med honom är det som att bli kär på nytt, skit svårt att förklara. Vi pratar varje dag och ses kanske en gång i veckan.
Jag tycker att jag skriver om honom här på bloggen, men jag kan skriva mer om honom om ni vill veta mer, inga problem ;)

Och nu avslöjar jag vad det är jag har undanhållit från er läsare och som har varit anledningen till min lilla depression
Om 35 dagar flyttar Richard till Australien, på obestämd tid. Han åker ner med fyra killkompisar för att jobba, resa och ha kul. De har planerat att vara borta i ett år, men det beror helt på vad som händer. Det kan bli både kortare eller längre tid än så. Jag är superglad för hans skull, verkligen, men jag kan inte förneka att jag varje kväll innan jag somnar fäller en tår över att personen jag älskar mest kommer befinna sig på andra sidan jordklotet, och vårt enda sätt att kommunicera kommer vara genom internet eller telefon. Det känns rent ut sagt för jävligt. Sedan får vi se vad som händer med vårt förhållande. Jag sa att jag vill ha ett öppet förhållande under tiden han är borta, och det är inte på grund av att jag vill ha möjligheten att hålla på med andra, utan för att jag inte vill att han ska känna sig bunden till mig på grund av att jag är hans flickvän. Ett år är en lång tid, och jag vet inte vad vi kommer ha för känslor för varandra när han kommer hem igen. Men jag lever i nuet, och vad jag känner nu är obeskrivlig kärlek gentemot honom. Han är min baby och jag hans troll <3
    
Min sysselsättning under lektionstid ;P Tittar man igenom mina anteckningsblock hittar man liknande teckningar på var femte sida ungefär ;) hahah